Sparbanken Västra Mälardalens rötter sträcker sig långt tillbaka i tiden. Närmare bestämt till 1845. Allt var förstås annorlunda då. Men den lokala förankringen, närheten till kunderna och kännedomen om marknaden har alltid funnits. Då, som nu, fanns det många fördelar med att vara en lokal bank.
Grundad av prosten och borgmästaren
Redan under 1830-talet började prosten Olof Rudolf Bellander och den blivande borgmästaren i Köping Per Eric Bosaeus skissera planerna på en sparbank i Köping. Ingen förstod det lämpliga i att stifta en sparbank. Hur skulle de fattiga kunna spara pengar, när de inga pengar hade? Bellander och Bosaeus brydde sig inte om kritiken. Utan att tillfråga vare sig borgerskapet eller sockenbönderna öppnade de den 1 maj 1841 sin egen privata Besparingsinrättning i Köping.
Fyra år senare, den 24 februari 1845, ombildades Besparingsinrättningen till den bankrörelse som idag är Sparbanken Västra Mälardalen. Den 26 april 1845 sammanträdde direktionen i Köpings Stads Sparbank för första gången. 1859 startade verksamheten i Arboga.
Fusion och förvärv
Nästa stora händelse i bankens historia daterar sig till den 1 november 1985. Då bildades Köping-Arboga Sparbank genom fusion mellan de båda sparbankerna i Arboga och Köping. 1993 förvärvades kontoret i Kungsör från Sparbanken Sverige. Den 1 april 1998 förvärvade vi och gick samman med Föreningsbankens kontor i Köping, Arboga och Kungsör. Därmed föddes Sparbanken Västra Mälardalen, en ny bank med rötter tillbaka till 1845.
