   
|
Årets tjänstepensioner – så här blev det |
De flesta pensionärer har både allmän pension och tjänstepension. Hur allmänna pensionen blir i år har det talats mycket om. Men hur förändras tjänstepensionerna?
Hur tjänstepensionerna är olika beroende på vilket avtalsområde man tillhör. Institutet för Privatekonomi hos vår samarbetspartner Swedbank har tittat närmare på några av de förmånsbestämda pensionerna. Den som inte fick sänkt pension förra året får oförändrat belopp i år. Den som fick sänkt pension 2010 får nu en höjning. Efter skatt kan en del pensionärer få 5-600 kronor mer per månad.
Uppräkningen skiljer sig åt för olika typer av pensioner. I allmänna pensionen finns tilläggspension och inkomstpension som räknas ned med 4,263 procent på grund av bromsen, vilket ska uppvägas av sänkt skatt. Lägsta nivån, garantipensionen, räknas i år upp med inflationen (prisbasbeloppet) vilket betyder + 0,94 procent. Premiepensionens utveckling beror på hur fonderna man placerat i har utvecklats. Mellan december 2009 och december 2010 växte premiepensionerna i genomsnitt med 13,3 procent. En genomsnittlig utbetalning stiger med 22 kronor per månad, enligt Pensionsmyndigheten. Även premiebestämda tjänstepensioner förändras beroende på hur bra placeringen gått.
Åtta av tio pensionärer har tjänstepension. De pensionsdelarna är olika stora beroende på hur hög lön man tidigare haft och vilket avtal man tillhör. Störst betydelse har den för dem som har haft hög lön, det vill säga en lön som legat över gränsen för högsta pensionsgrundande inkomst i det allmänna pensionssystemet. De förmånsbestämda tjänstepensionerna räknas oftast upp med inflationen. En sådan uppräkning innebär ingen köpkraftsförbättring, enbart en bibehållen real nivå.
Statliga och kommunala avtalen
Inom de offentliga avtalsområdena räknades de flesta pensionerna ned till 2010 eftersom prisbasbeloppet sjönk. I år kommer de däremot att räknas upp. Men på olika sätt.
De förmånsbestämda pensionerna i det kommunala avtalet räknas upp på olika sätt beroende på om de började tas ut före 2002 eller senare. Äldre påbörjade utbetalningar bruttosamordnas, vilket innebär att den totala pensionen är värdesäkrad och följer minst prisbasbeloppets utveckling från 2002. Förra året fick man en kraftig sänkning. I och med det hamnade man på den garanterade nivån och får nu en inflationsuppräkning av hela pensionen.
- Den här regeln leder alltså till att allmän pension och tjänstepension tillsammans ökar med 0,94 procent till i år, konstaterar Ylva Yngveson på Institutet för Privatekonomi. Efter skatt kan höjningen betyda 490 kronor mer i plånboken för den som har en pension på 13 700 kronor.
Den som påbörjat sin utbetalning år 2002 eller senare fick en sänkning av sin förmånsbaserade tjänstepension förra året. Nu höjs den med 0,94 procent och är därmed tillbaka på 2009 års nivå, nominellt.
Den statliga tjänstepension som är förmånsbaserad räknades också ned förra året och räknas nu upp med prisbasbeloppets förändring, + 0,94 procent.
Avtalen för privatanställda (ITP2 och STP)
Förmånsbestämda tjänstepensioner för arbetare och tjänstemän inom privata sektorn räknas normalt upp med ett tillägg som avspeglar inflationen. Inför 2010 togs beslut om att inte sänka pensionerna trots att prisbasbeloppet sjönk. I år har man därför beslutat om oförändrade utbetalningar.
Jämka skatten
Ett problem med att ha pensioner från fler än ett håll är att skatteuttaget kan bli för lågt. Den som är huvudutbetalare, oftast Pensionsmyndigheten, drar skatt enligt tabell. Övriga utbetalare drar 30 procents skatt, vilket oftast blir för lite. Marginalskatten är högre än så i de flesta kommuner och inkomstlägen.
- På Pensionsmyndighetens sida kan man enkelt begära höjt uttag av preliminära skatten om man inte reserverar pengar själv för kvarskatten, tipsar Ylva Yngveson. Och vet man inte med hur mycket det handlar om kan man i stället ansöka om jämkning hos Skatteverket.
