   
|
Reporäntan höjdes till 2 % |
Riksbanken höjde, som väntat, reporäntan med 25 punkter till 2,0 procent den 5 juli samtidigt som man lämnade prognosen för reporäntan oförändrad. Som bakgrund till dagens beslut anges att man vill stabilisera inflationen runt målet på 2 procent och resursutnyttjandet kring en normal nivå.
Riksbanken konstaterar att tillväxttakten i den svenska ekonomin är god, även om utvecklingen i omvärlden präglas av osäkerhet. KPI-inflationen är hög idag till följd av stigande bostadsräntor. Samtidigt är det underliggande inflationstrycket fortsatt lågt, men väntas stiga i takt med att konjunkturläget stärks. Därför höjer man reporäntan med 0,25 procentenheter till 2,0 procent.
- Dagens beslut från Riksbanken var väntat. Vi hade förutsett att de skulle höja reporäntan med 25 punkter och att räntebanan kommer att lämnas oförändrad, samt att riskbilden skulle bli mer balanserad jämfört med april, säger Cecilia Skingsley, analytiker hos vår samarbetspartner Swedbank.
Oförändrad bild av de ekonomiska utsikterna
När det gäller att lämna reporäntebanan orörd är Riksbankens motivering att den samlade bilden av de ekonomiska utsikterna är i grova drag densamma som i april. Men om den idag höga KPI-inflationen mer påtagligt skulle komma att påverka olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och lönebildningen kan penningpolitiken behöva stramas åt mer än i huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten, menar Riksbanken. Om å andra sidan omvärldskonjunkturen blir svagare till följd av att till exempel de statsfinansiella problemen i euroområdet förvärras, då kan reporäntan behöva höjas i en långsammare takt framöver.
- Vi förutsatte att Riksbanken skulle lägga mer tonvikt på ökat nedåtriskerna för den globala tillväxten nu i juli, jämfört med april. Vår prognos är en reporänta på max 2,50 procent vid årets slut, vilket innebär en paus kommer att göras i december. I slutet av 2012 vi tror att reporäntan kommer att ha nått 3,0 procent, säger Cecilia Skingsley.
Rörlig eller bunden ränta?
När det gäller bolåneräntorna och hur man som låntagare ska agera menar Erika Pahne, på Institutet för Privatekonomi hos vår samarbetspartner Swedbank, att det gäller att välja strategi utifrån sin egen ekonomi och vilken risk man vill ha.
- Osäkerhet finns alltid kring ränteutveckling och ingen kan veta vilket val som blir bäst förrän i efterhand. Det gäller särskilt nu när osäkerhetsfaktorerna är många. Har man små marginaler och vill veta hur stor räntekostnaden kommer bli framöver kan man binda, i alla fall en del av lånet.
Den senaste tiden har de långa bundna räntorna gått ner på grund oro på marknaden.
- Just nu kostar en femårig bunden ränta en procentenhet mer än dagens rörliga, vilket är betydligt lägre jämfört med i början av året. Eftersom den rörliga räntan beräknas stiga med cirka 1,25 procentenheter det kommande året och då komma ikapp dagens femåriga bundna kan det vara ett alternativ.
Väljer man rörligt får man räkna med att räntan kommer stiga åtminstone det närmaste året, men åsikterna går isär mellan olika prognosmakare hur den kommer utvecklas sen.
- Ett alternativ till att ligga rörligt är att binda på kortare tid, på 2 eller 3 år. För ett miljonlån kan det innebära en besparing med några hundralappar per månad jämfört med en rörlig ränta. Å andra sidan avslutas bindningstiden när ränteläget förväntas vara högre än idag och man kapar då inte någon räntetopp. Vill man gardera sig kan en blandning mellan olika längder på bindningstider vara ett alternativ, avslutar Erika Pahne.
Läs mer om att välja rörlig eller bunden ränta
Reservationer mot beslutet
Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars E.O. Svensson förordade en reporänta på 1,75 procent och sedan en räntebana som först stiger långsamt till 2 procent tredje kvartalet 2012 och sedan stiger snabbare och når en nivå på ca 3,8 procent vid slutet av prognosperioden.
Cecilia Hermansson, chefekonom hos vår samarbetspartner Swedbank, anser att Riksbanken kunde varit försiktig och avvaktat med att höja räntan. Anledningen är bland annat att den ekonomiska utvecklingen i omvärlden har blivit något svagare än förväntat samtidigt som den svenska konsumtionen inte har ökat lika mycket som förutspått.
- Jag tycker att det hade funnit anledning att ta en paus och se om det är en tillfällig avmattning i omvärlden och här hemma och sedan agera i september när vi har lite mer data. En högre ränta kan bidra till en onödig avmattning i ekonomin om nedgången som rapporterats i exempelvis detaljhandeln inte skulle vara tillfällig.
